Berg är bäst

Jag har alltid varit förtjust i Carina Berg. Cool och trevlig. Lagom liksom. När jag idag läser en intervju med henne i tidningen Fokus stiger hon ännu mer i popularitet hos mig. Hennes analys om varför man ska kalla sig feminist är klockren:

”Jag fattar inte hur man inte kan vara feminist – då är man en förrädare och ett pucko. Det är urlöjligt att vissa borgerliga politiker (som t.ex. Filippa Reinfeldt, egen anmärkning) inte vill beteckna sig som feminister för att ordet skulle ha en negativ laddning. Det är ju inte som kommunism, att det skulle ha begåtts folkmord i feminismens namn.”

Hon berättar också att hon gärna skulle engagera sig i den här frågan som t.ex. sidekick åt sin gamla parhäst Annika Lantz.

Hoppas hon tillsammans med mig kan enas om att nästa statsminister ska vara kvinna.

Misslyckad jämställdhetspolitik

Jag har vetat det hela tiden. Regeringens jämställdhetspolitik är misslyckad. Nu har jag fått ännu ett bevis på det. Statistiska Centralbyrån har gått igenom vilka som gjort skatteavdrag för hushållsnära tjänster.

Det är höginkomsttagare som gör avdraget. Surprise. Är någon förvånad? Det är endast 3 promille av dem som har en årsinkomst under 300 000 kr (drygt sex miljoner personer) som gör avdraget.

Så den hårt arbetande medelklassfamiljen har inte råd med ”jämställdhet”. Det är bara att erkänna Reinfeldt; det är dina likasinnade i Täby som gynnas. De har råd att köpa ”jämställdhet”. En hårt arbetande ensamstående mamma i Flen har inte råd. Nej, med det här systemet tvingas hon med sin skatt subventionera direktörens avdrag i Danderyd. Det är klassisk högerpolitik.

Regeringens ”trumfkort” hushållsnära tjänster är inte jämställdhet. Regeringens vårdnadsbidrag undergräver jämställdheten. Kort sagt, regeringens jämställdhetspolitik är misslyckad.

Bildt - tam och oengagerad

Det kommer uppgifter från Rangoon om att Aung San Suu Kyis hälsa återigen försämras. Hon har behov av akut medicinisk behandling. Rättegången mot henne är försenad och beräknas vara klar i slutet av nästa vecka.

Generalerna verkar nu, en gång för alla, försöka knäcka Suu Kyi. Den 63-åriga demokratiikonen utsätts för stora påfrestningar i det ökända fängelset Insein. Militärjuntan har om och om igen bevisat att dialog är verkningslöst. Det krävs kännbara åtgärder mot regimen.

EU måste agera. Inför skärpa sanktioner som finanstransanktioner och handel med olja och gas. Utrikesminister Carl Bildt är tyvärr rätt ointresserad av vad som händer i Burma. Sveriges agerande för ett fritt och demokratisk Burma är, i vanlig ordning, tamt och oengagerat.

Centern och en doft av 50-talet

Mattias Claesson, oppositionsråd i Landstinget Sörmland (c), har en blogg med den förpliktigande titeln Mattias i tiden. När jag idag lite mer noggrant studerar hans blogg kastas jag dock tillbaka till 50-talet. På bloggen har han lagt ut en bild på en traktor med en pinuppa framför. Hur mycket i tiden är det? Nej, Mattias, det är ur tiden att sätta upp bilder med pinuppor. Fast å andra sidan företräder han ett parti som ibland kan uppfattas vara just ur tiden.

Protester i Burma

Hundratals i Rangoon protesterar mot att Aung San Suu Kyi ställs inför rätta. Läs mer om det i Irrawaddy.

Åter oro i Rangoon

Tyvärr kommer det nu återigen oroväckande uppgifter från Rangoon. Och återigen är det den demokratiska oppositionsledaren Aung San Suu Kyi som är i fokus. Juntan har fört henne från sin husarrest till det ökända fängelset Insein Prison. På måndag ska hon ställas in för rätta för att hon hyst en utlänning (amerikan) i sitt hem utan tillstånd. Det är förbjudet i Burma. Att sedan ”gästen” olovligen tagit sin in till Suu Kyi spelar uppenbarligen inte någon roll. Det var för några dagar sedan som amerikanen simmade över till Suu Kyis hus på helt oväntat besök, och får man anta ovälkommet sådant.

Nu använder juntan det som skäl för att arrestera ikonen och ställa henne inför rätta. Det är första gången som juntan utmanar ödet och ställer Suu Kyi inför rätta (hon har dock kortare perioder suttit i fängelse utan rättegång).

Vad som ligger bakom detta överraskande agerande från juntan kan man bara spekulera. Men det är uppenbart att juntan tar en risk. Suu Kyi är älskad av folket och en rättegång och en dom mot henne kan mycket väl leda till oro och folklig resning. Och det enda som kan fälla juntan är folket.

Kanske ser juntan en makaber möjlighet i att Suu Kyi med sitt nedsatta hälsotillstånd ytterligare skulle försvagas och i slutändan avlida. Med tanke på hur den bisarra regimen tidigare agerat så kan det mycket väl vara så de resonerar. Ett Burma utan Suu Kyi skulle innebära en kraftigt försvagad demokratirörelse. Alla, från storstaden Rangoon till minsta djungelby på gränsen till Thailand, känner till Suu Kyi och hon har styrkan och förtroendet att kunna ena landet, som är splittrat mellan olika etniska rivaliserande etniska grupper.

Tidigare har juntan aldrig på allvar vågat utmana Suu Kyi för att en gång för alla få bort henne. Låt oss hoppas att de inte vågar nu heller.

Lugnande uppgifter från Rangoon

I helgen kom oroväckande uppgifter om att den demokratiska oppositionsledaren Aung San Suu Kyi var sjuk. Hon hade högt blodtryck och fick inte i sig näring. Militärjuntan hindrade dock hennes läkare från att ge henne vård. Men en vårdkunnig assistent såg till att hon fick näring via dropp.

Juntan är rädd för Suu Kyi och det har de starka skäl för att vara. Utan att överdriva så är Aung San Suu Kyi en ikon i Burma och oumbärlig för demokratirörelsen. Under de här dagarna har jag med oro följt ut utvecklingen av Suu Kyis hälsotillstånd.

Därför blir jag lite lugnad när jag i dag läser i Bangkok Post att hon mår betydligt bättre. Hoppet lever kvar i Burma.

Lite burmafakta: Aung San Suu Kyi är 63 år och demokratisk oppositionsledare i Burma. Hennes parti vann en jordskredsseger i fria val i Burma 1990. Juntan vägrade acceptera valresultatet. De har sedan 1962 med järnvälde och skräckmetoder styrt landet. Aung San Suu Kyi har suttit i husarrest i sammanlagt 19 år.

KD och M sluta bete er som barnungar

Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) och Kristina Fransson (M) har under senaste veckan tydligt visat att Moderaterna och Kristdemokraterna står utan egna idéer och förslag inom den sörmländska hälso- och sjukvårdspolitiken.

Konstruktiva förslag om hur vi ska arbeta bort den gamla majoritetens långa vårdköer och stora budgetunderskott lyser med sin frånvaro. I stället gräver Kristdemokraterna och Moderaterna ner sig i detalj- och formaliafrågor.

Under de senaste veckorna har detta blivit extra tydlig.

För det första menar Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Kristina Fransson att de blivit undanhållen information om hälso- och sjukvårdens ekonomi vid Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 19 mars. Skälet till att ekonomipunkten inte gick att ta upp den gången var att jag låtit flytta AU-mötet för att tillmötesgå Marie-Louise Forslund Mustaniemis och Kristina Franssons kalendrar. Det fanns helt enkelt ingen tjänsteman som på kort varsel kunde gå igenom ekonomin. Dessutom skulle frågan upp på nämnden veckan efter.

Allvarligt talat Marie-Louise Forslund Mustaniemi, det är inte första gången som ekonomiprognosen lyfts direkt på nämnden utan att passera AU. Det vore passande om Marie-Louise Forslund Mustaniemi rannsakade sitt egna agerande som ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden innan hon kastar första stenen.

För det andra verkar Marie-Louise Forslund Mustaniemi känna sig djupt kränkt efter hälso- och sjukvårdschefen dragning på nämndssammanträdet. Men vid frågestunden efter nämnde hon inte med ett enda ord detta. Det var först efter att det blivit rubriker i länets tidningar i stil med att Hälso- och sjukvårdschef läxar upp politiker som hon överhuvudtaget reagerar genom ett inlägg på sin blogg. Nu vill hon att jag (nämnden) ska gå ut och ge henne en offentlig ursäkt. Är det verkligen en väsentlig fråga i den kris vi nu befinner oss i? Ska jag och nämnden lägga tid på sånt?

I Hälso- och sjukvårdsnämnden sitter två surmulna och dystra partier i form av Kristdemokraterna och Moderaterna. Om ni på allvar vill sörmlänningarna och vården väl så sluta bete er som barnungar och kom med konstruktiva förslag och idéer.

Ett ord kan bli så fel

Idag står det i Eskilstuna-Kuriren att jag tror att Flens vårdcentral ska få en ”psykisk reaktion”. Journalisten måste ha skrivit lite för fort. Jag sa givetvis psykologisk effekt för att beskriva vad en nystart för vårdcentralen kan innebära.

Vad en ”psykisk reaktion” på en vårdcentral är har jag själv väldigt svårt att överblicka.

Mea culpa

Sorry, Sörmlands Nyheters ledarsida. Jag missade att kommentarerna till bloggen ligger i högerspalten. Det som förvillar är att under bloggtexten finns en symbol med en nolla som kan tolkas som att det inte finns några kommentarer publicerade. Men jag erkänner; jag hade fel. Mea culpa.

Kommentaren Sörmlands Nyheter inte publicerade

I fredags publicerade SN en ledarblogg där jag och mitt partis politik värderas. Jag lämnde i lördags en kommentar under bloggen. Denna har ledarsidan valt att inte publicera och därför väljer jag att återge kommentaren nedan.

Roligt att SN:s uppmärksamma vårdfrågor. Faktum är att tillgängligheten blivit bättre, vårdköerna kortare och ekonomin starkare sedan den nya majoriteten tillträdde i augusti 2008.

För egen del tycker jag att öppen och ärlig diskussion samt möjlighet att bryta åsikter mot varandra i tidningar, nya medier eller livedebatter berikar demokratin.

Är det okej med politisk debatt nu, SN?

I går skrev Lars Pettersson ett svar på min förra bloggtext som jag inte kan tolka på annat sätt än att han och SN:s ledarsida (C) ger mig rätt i att kritisera regeringen. Tack för beskedet, Lars. Och tack för att SN har bytt åsikt. Ledarsidan kan kanske till och med lära sig uppskatta den politiska debatten. Det är en sund inställning.

Nu väntar ledarsidan spänt på att jag ska kritisera mitt egna partis vårdpolitik. Eftersom jag har varit ordförande för den grupp som formulerat partiets vårdpolitik har jag faktiskt ännu inte framfört någon kritik mot mig själv. Där får jag ge Lars Pettersson rätt. Men det kan också ge ett lätt schizofrent intryck om jag gör det.

Och om du undrar Lars, så ja, det är okej för SN:s ledarsida att kritisera det egna moderparitet och Maud Olofsson. Jag ser fram emot det.

Lyft näsan SN

Idag blir jag uppmärksammad av Sörmlands Nyheters ledarsida (C), vilket i och för sig är rätt kul. Det ledarsidan har problem med är att jag kritiserar regeringen som försämrar för landstingen. Och när jag gör det så kritiserar jag också mitt partis samarbetspartner Folkpartiet. Ja, det är helt korrekt iakttagelse. Det blir kritik mot Folkpartiet, på riksplan.

Men hur hemskt är det egentligen? Låt mig fundera en stund. Hmmm. Inte särskilt. Det kanske till och med kan vara sunt.

Sedan den nya majoriteten påbörjade samarbetet i landstinget har jag kritiserat regeringen för beslutet att tvinga på alla landsting en enda vårdvalsmodell, som har stora likheter med Vårdval Stockholm. En modell som förtjänar kritik, och som är ifrågasatt från alla håll och kanter. Den kritiseras av patienter, brukarorganisationer, landsting (inklusive borgerligt styrda), fackförbund och profession.

När vi i landstingsstyrelsen skulle svara på regeringens remiss som handlade om att tvinga landstingen in en enda vårdvalsmodell, så hör och häpna, avstyrkte en enig landstingsstyrelse det förslaget. Oops. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet hade mage att kritisera och till och med gå emot sina egna partier på riksplan.

Jag förstår att detta kan kännas främmande för Sörmlands Nyheters ledarsida, som verkar ha svårt att lyfta sin näsa från moderpartiets informationsutskick.

Alliansfritt Sverige: Januari 21, 2009 - Kristdemokraterna presenterar motion om "giftermålsbalk"

Alliansfritt Sverige: Januari 21, 2009 - Kristdemokraterna presenterar motion om "giftermålsbalk"

Smaklöst Federley

Federley upphör aldrig att förvåna. Nu har han bjudit in till en Israel-fest. Det låter han stolt meddela i Resumé.

Vad är det du ska fira?

Alla civila offer? Att över 600 människor har blivit dödade? Att palestinier lever i misär och i skräck, med få ljusglimtar om framtidstro? Att konflikten i och med det oförsonliga angrepp från båda sidor gjort att Mellanöstern-konflikten är universum från lösning? Att snart över 200 barn dödats?

Federley hänvisar till att Israel är den enda demokratiska staten i området. Det är sant. Synd bara att staten Israel inte beter sig som en demokrati.

Smaklöst Federley.

Alliansfritt Sverige: Januari 4, 2009 - Borg ignorerar taxeringsfiaskot

Alliansfritt Sverige: Januari 4, 2009 - Borg ignorerar taxeringsfiaskot

Svåra bilder från Gaza

Jag har precis läst Anders Widéns blogg om Lama, en fyraåring som dödats av israelisk militär. Läs den. Han länkar också till bilder på nätet. Bilder som är svåra att se. Men vi har skyldighet mot våra medmänniskor i Mellanöstern att inte blunda. Läs också Peter Löfgrens söndagskrönika i DN (tyvärr hittade jag den inte på nätet).

Bra att Mona Sahlin är tydlig: - Attackerna mot Gaza är brutala och våldsamma. Jag fördömer det israeliska övervåldet och markinvasionen. Våldsspiralen måste brytas. Israel är den starkare partnern i konflikten och måste snarast se till att fredssamtal återupptas. Hamas raketattacker och terrorn mot Israel måste omedelbart avbrytas, säger Mona Sahlin.

Succé i Flen

Något tveksamt och nervöst tog jag promenaden i går ner till Amazon i Flen för att åse min man, Jesper Bengtssons, debut som farsskådis. Under hela hösten har han ägnat timmar till att repa in farsen Rampfeber.

Men det var klart över förväntan, och det var riktigt roligt. Ok, hur är det med objektiviteten hos frugan till en av skådisarna. Den går att ifrågasätta. Men för att låta en mer objektiv bedömare komma till tals så läs recensionen i Eskilstuna-Kuriren. Den var översvallande positiv.

Citat från en gammal kommunistledare

Jag har precis läst ut en boken Kvinnorna på 10:e våningen av Karin Alfredsson som jag fick i födelsedagspresent från svärföräldrarna (tack för den Marita och BA). Det är en riktigt underhållande och spännande bok som rekommenderas. Så om du har tid kvar på helgledigheten så läs den.

Bokens huvudperson är den svenska läkaren Ellen Elg som arbetar på en kvinnoklinik i Hanoi. Hon får en inblick i vietnamesiska samhället som förskräcker. När hon börjar misstänka att en läkare och sjuksköterska säljer små bebisar till västerlänningar samlar hon bevis för att sätta stopp på handeln.

Boken har en politisk dimension. Den handlar gravt kvinnoförtryck på andra siden jorden. Om hur kvinnor behandlas som handelsvaror som värderas i vissa mäns sjuka nöja att begå grova övergrepp och misshandla. Boken handlar också om starka och självständiga kvinnor som i sin vardag tar saken i egna händer och vägrar stillatigande åse samhällsproblemen.

Mitt engagemang i Burma har gett mig inblickar de stora problem med handel med kvinnor, tvångsprostitution och den stora misär på bordeller som kvinnor lever i. Det kvinnoförtryck som finns i Sydostasien är dock inte något som kan isoleras dit. Vi ser även i Västvärlden ett förtryck som tar sin näring i samma könsmaktordning som råder i hela världen.

Alfredsson inleder boken med ett citat från Ho Chi Minh:

Kvinnor är halva folket. Om kvinnorna inte är fria är folket inte fritt.

Vackra ord från en gammal kommunistledare. Dock kan man konstatera att han inte lyckades ge folket frihet.

Hamasledare dödad

Igår skrev jag om min svartsyn inför innevarande år. Mellanösternkonflikten inger mycket lite hopp. Idag läser jag i DN om att ytterligare attacker skördat offer. Ledsam start på året.