Marie-Louise Forslund-Mustaniemi har i landstingsfullmäktige intagit en hög svansföring i frågan om vårdplatssituationen i landstinget. Intresset för antalet vårdplatser och patientsäkerhet var knappast ett signum för Forslund-Mustaniemi när hon var ansvarig för hälso- och sjukvården i Sörmland för endast knappt två år sedan. Det är ett nyvunnet intresse som hon i tre fullmäktige i rad debatterat med undertecknad. Hon anser att jag mörkar situationen och inte vill lämna ut statistik. Samtidigt när hon var ordförande redovisade hon aldrig någonsin statistik över antalet vårdplatser och beläggningssituationen. Skälet till det kanske var att det helt enkelt är väldigt svårt att få fram rättvisande bild av läget.
Låt mig understryka att Forslund-Mustaniemis höga svansföring inte är befogad. Efter att hon tvingades bort från ordförandeposten har vårdplatssituationen förbättrats. Trycket på våra vårdplatsenheter är fortfarande högt – lika högt som när Forslund-Mustaniemi var högsta ansvarig. Idag kan man dock – tack vare beredskapsplaner och förbättrad logistik – hantera trycket betydligt bättre. Och detta i en situation när vi faktiskt har färre vårdplatser än innan majoritetsskiftet.
Dessutom har nämnden i årets budget beslutat genomföra en total genomlysning av vårdplatssitationen för att säkerställa patientsäkerheten. Det är ett beslut som borde fattats för länge sedan – men som aldrig var på agendan under förra majoritetens ledning.
Tyvärr verkar fakta i frågan inte nå Forslund-Mustaniemi.
onsdag 23 juni 2010
lördag 19 juni 2010
Även Suu Kyi förtjänar en gåva från Regeringen
Idag är det många som skålar för Victoria och Daniel och det finns alla skäl att fira kärleken. Själv firar jag Daw Aung San Suu Kyi som idag fyller 65 år. Hon är en enastående frihetskämpe som efter 15 år i husarrest fortfarande oförtrutet drivs av viljan till demokrati och frihet för folket i Burma.
Till hösten håller juntan i Burma val. Låt mig stryka under att detta är ett låtsas val – helt arrangerat för att säkerställa fortsatt styre för generalerna. För på samma sätt som Suu Kyi drivs av frihetslängtan så är det enda som driver generalerna fortsatt makt och pengar.
Regeringen och Riksdagen har gett dagens brudpar en jätteservice bestående av frostade glas. Mitt förslag till Bildt är att ge Suu Kyi en gåva på bemärkelsedagen –ett tydligt och offentligt avståndstagande från de ofria valen som juntan ska hålla i höst.
Ikväll när Sverige skålar för Victoria och Daniel – skålar jag för Aung San Suu Kyi och kärleken.
fredag 18 juni 2010
Moderaterna i Sörmland: Marknaden ska styra vården
Moderaterna i Sörmland har gått fram med ett nytt förslag till vårdval som påminner om Vårdval Stockholm, vilket är lite märkligt med tanke på att stockholmmoderaterna håller på att omvärdera sitt av professionen hårt kritiserade och orättvisa system.
Moderaterna i Sörmland vill nu höja besöksersättningen från 15 till 30 procent och därmed minska listersättningen från 70 till 50 procent. Det här är en drastisk förändring som kommer premiera korta enkla patientbesök framför patienter med komplexa vårdbehov. Att minska betydelsen av listersättningen innebär dessutom att den viktigaste delen att fördela pengar till de patienter med de största behoven slås ut. Den ligger nämligen på listningen. Besöksersättningen är däremot densamma oavsett om du är en frisk 30 åring eller en sjuk 75-åring.
Jag måste dock ge M i Sörmland en eloge för sitt mod att så här tydligt innan valet gå ut med sin ideologi om att vården ska marknadsstyras. Detta var också Lotta Finstorp (M) på senaste Landstingsfullmäktige tydlig med då hon påpekade att det inte var någon hemlighet med att Moderaterna tycker att marknadskrafterna inom sjukvården är bra.
Min igång är solklar: Marknaden är inte bäst på att avgöra vilken patient som har störst behov. Utan marknaden måste hanteras försiktigt. Marknaden är en utmärkt tjänare men en usel herre.
Moderaterna i Sörmland vill nu höja besöksersättningen från 15 till 30 procent och därmed minska listersättningen från 70 till 50 procent. Det här är en drastisk förändring som kommer premiera korta enkla patientbesök framför patienter med komplexa vårdbehov. Att minska betydelsen av listersättningen innebär dessutom att den viktigaste delen att fördela pengar till de patienter med de största behoven slås ut. Den ligger nämligen på listningen. Besöksersättningen är däremot densamma oavsett om du är en frisk 30 åring eller en sjuk 75-åring.
Jag måste dock ge M i Sörmland en eloge för sitt mod att så här tydligt innan valet gå ut med sin ideologi om att vården ska marknadsstyras. Detta var också Lotta Finstorp (M) på senaste Landstingsfullmäktige tydlig med då hon påpekade att det inte var någon hemlighet med att Moderaterna tycker att marknadskrafterna inom sjukvården är bra.
Min igång är solklar: Marknaden är inte bäst på att avgöra vilken patient som har störst behov. Utan marknaden måste hanteras försiktigt. Marknaden är en utmärkt tjänare men en usel herre.
fredag 4 juni 2010
Nästa steg i folkrätten - tack!
Min appell från dagens manifestation i Flen till stöd för Ship to Gaza
När jag igår satte mig ner och funderade över vad jag idag skulle säga på denna manifestation hade jag svårt att finna de rätta orden för att beskriva det jag känner och svårt att finna ord för att beskriva den israeliska politiken. Inget kan riktigt mäta sig med verkligheten. Men jag stannar vid orden brutalt, arrogant, cyniskt.
Brutalt för att israelisk militär kallsinnigt skjuter ihjäl nio civila, fredliga aktivister som i solidaritetens namn har ett mål; att bryta bojkotten mot Gaza och frakta förnödenheter dit. Dessutom blir många skadade på den humanitära biståndskonvojen när militären bordar fartyget. Övervåld är ett för milt ord i sammanhanget.
Arrogant för att den israeliska politiken tar sig friheten att sätta sig över den internationella rätten, som är entydig: Att borda ett fartyg på internationellt vatten och döda dess besättning och passagerare är ett solklart brott mot folkrätten. Om detta är alla experter överens. Men tydligen gäller folkrätten inte för Israel.
Cyniskt för att Israel fortsätter att förtrycka palestinierna och fortsätter sin ockupationspolitik. Cyniskt för att den israeliska politiken slår blint mot oskyldiga män, kvinnor och barn. Den drabbar inte de palestinier som tar rätten i sina egna händer och dödar oskyldiga israeler.
Israel ställer upp krav och villkor som drabbar alla palestinier. Men man kan inte villkora mänskliga rättigheter, man kan inte villkora trygghet, man kan inte villkora rätten till mat och medicin. Omvärlden har reagerat på attacken mot den humanitära konvojen. FN:s säkerhetsråd återupprepar resolutionerna om att Israel måste häva blockaden mot Gaza. Även USA ställer sig bakom detta. Det hör inte till vanligheterna. Tyvärr kan jag bara konstatera att några ord i en resolution från säkerhetsrådet föga kommer påverka Israels hållning. Det måste nu bli ett slut på förtrycket av befolkningen i Gaza. Att konsekvent strunta i FN och folkrätten måste få konsekvenser.
Världssamfundet med USA i spetsen måste sluta ge Israel fribrev efter fribrev. Israel måste värderas och följa regler som alla andra stater. Det är hög tid att ta nästa steg i folkrätten. Det är dags att införa ekonomiska sanktioner och en handelsbojkott mot Israel!
Tyvärr är jag rädd att det kommer ta tid innan vi ser någon lösning på krisen i Mellanöstern. Konflikten är djupare än någonsin. Israels politik har gynnat just de krafter den vill bekämpa. Israels självklara rätt till säkerhet och erkännande har inte gynnats av blockaden mot Gaza. Och tyvärr är jag rädd för att Israel inte än är moget att se bristerna i sin egen politik. Dagen efter attacken lyssnar jag på Sveriges Radio som rapporterar om reaktionerna på händelsen i Israelisk press. Det var dålig PR för Israel, tyckte man. Endast så långt sträcker sig självkritiken. Inte att det är fel att spränga gränsen för rimlighet i övervåld mot civila, inte att det är fel att grovt kränka folkrätten, inte att det är fel att straffa och svälta ut oskyldiga män, kvinnor och barn i Gaza. Det räcker nu. Det måste bli ett slut på brutaliteten, arrogansen och cyniskheten.
När jag igår satte mig ner och funderade över vad jag idag skulle säga på denna manifestation hade jag svårt att finna de rätta orden för att beskriva det jag känner och svårt att finna ord för att beskriva den israeliska politiken. Inget kan riktigt mäta sig med verkligheten. Men jag stannar vid orden brutalt, arrogant, cyniskt.
Brutalt för att israelisk militär kallsinnigt skjuter ihjäl nio civila, fredliga aktivister som i solidaritetens namn har ett mål; att bryta bojkotten mot Gaza och frakta förnödenheter dit. Dessutom blir många skadade på den humanitära biståndskonvojen när militären bordar fartyget. Övervåld är ett för milt ord i sammanhanget.
Arrogant för att den israeliska politiken tar sig friheten att sätta sig över den internationella rätten, som är entydig: Att borda ett fartyg på internationellt vatten och döda dess besättning och passagerare är ett solklart brott mot folkrätten. Om detta är alla experter överens. Men tydligen gäller folkrätten inte för Israel.
Cyniskt för att Israel fortsätter att förtrycka palestinierna och fortsätter sin ockupationspolitik. Cyniskt för att den israeliska politiken slår blint mot oskyldiga män, kvinnor och barn. Den drabbar inte de palestinier som tar rätten i sina egna händer och dödar oskyldiga israeler.
Israel ställer upp krav och villkor som drabbar alla palestinier. Men man kan inte villkora mänskliga rättigheter, man kan inte villkora trygghet, man kan inte villkora rätten till mat och medicin. Omvärlden har reagerat på attacken mot den humanitära konvojen. FN:s säkerhetsråd återupprepar resolutionerna om att Israel måste häva blockaden mot Gaza. Även USA ställer sig bakom detta. Det hör inte till vanligheterna. Tyvärr kan jag bara konstatera att några ord i en resolution från säkerhetsrådet föga kommer påverka Israels hållning. Det måste nu bli ett slut på förtrycket av befolkningen i Gaza. Att konsekvent strunta i FN och folkrätten måste få konsekvenser.
Världssamfundet med USA i spetsen måste sluta ge Israel fribrev efter fribrev. Israel måste värderas och följa regler som alla andra stater. Det är hög tid att ta nästa steg i folkrätten. Det är dags att införa ekonomiska sanktioner och en handelsbojkott mot Israel!
Tyvärr är jag rädd att det kommer ta tid innan vi ser någon lösning på krisen i Mellanöstern. Konflikten är djupare än någonsin. Israels politik har gynnat just de krafter den vill bekämpa. Israels självklara rätt till säkerhet och erkännande har inte gynnats av blockaden mot Gaza. Och tyvärr är jag rädd för att Israel inte än är moget att se bristerna i sin egen politik. Dagen efter attacken lyssnar jag på Sveriges Radio som rapporterar om reaktionerna på händelsen i Israelisk press. Det var dålig PR för Israel, tyckte man. Endast så långt sträcker sig självkritiken. Inte att det är fel att spränga gränsen för rimlighet i övervåld mot civila, inte att det är fel att grovt kränka folkrätten, inte att det är fel att straffa och svälta ut oskyldiga män, kvinnor och barn i Gaza. Det räcker nu. Det måste bli ett slut på brutaliteten, arrogansen och cyniskheten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
